Konservativ liberalism

Nu avgår Lejonkungen och ska ersättas, Folkpartiets valberedning har föreslagit att Björklund, den gamle skolläraren, ska bli ny partiledare för socialliberalerna.

Ska vi nu få se en nydanande konservativ liberalism? Är detta det sista dödsrycket för de gamla socialliberalerna som en gång började sin bana inom fp? Jag kan alltid hoppas, socialliberal är en självmotsägelse, du kan inte vara för individens rättigheter genom att tvinga folk att vara liberala i samhället.

Vad kan detta betyda för folkpartiet i stort, vilken falang kommer att ta över? Det är många frågor som nu måste surra i huvudet på alla väljarna, kanske kommer Nyamko/Rojas att få mer att säga till om under en Björklundsk "ministär"?

Jag hoppas iofs fortfarande på att Folkpartiet vägrar att följa valberedningens förslag och helt på egen hand väljer Birgitta Olsson, det skulle vara roligt och framåt samt att vi desillusionerade äkta liberaler behöver en ny "chefsideolog" efter det att Fredrik Federley sålt sig själv i FRA omröstningen, tydligen var makten viktigare än principerna.

Leijonborg och de olydiga

Nu börjar kraven på Leijonborgs avgång eka, det är lite märkligt att det ska till ett byte nu när FP sitter i regeringen men oavsett detta så är Folkpartiet ett parti i kris. De har inte längre en tydlig politik, Jan Björklund och company varvar sansad politik med helt bisarra krav som antagligen kommer från vänstervingen inom partiet.

Folkpartiet behöver en förtydelse av sin politik samt en stark riktning var de vill, ska detta parti att fortsätta på den inslagna ljumma socialliberala inriktning som de har haft ett tag eller ska de mer klassiskt liberala tankarna ta över. Partiledningen måste dock inse att det blivit trångt i mitten, nya Moderaterna och Socialdemokraterna slåss om mittenväljarna som är den grupp som avgör valen, Centern har redan mutat in den mer klassiskt liberala politiken och Kristdemokraterna har tagit över familjepolitiken. Vad är kvar för folkpartiet kan vi fråga oss, kanske ska partiet helt enkelt ta steget fullt ut och byta block? Folkpartiet är egentligen ett socialistiskt parti och har aldrig varit riktigt bekvämt inom den borgerliga alliansen, deras politik har även börjat likna den socialistiska tvångspolitiken som innebär att tvång åläggs den enskilde för kollektivets bästa istället för att möjliggöra för individen att lösa sin situationen, det allra tydligaste exemplet är skolpolitiken. Införandet av delade VAB dagar är även det så oerhört korkat att det inte kan kallas liberalism överhuvudtaget, har F! infiltrerat den folkpartistiska familjepolitiken?

Slutsatsen är att Folkpartiet skulle tjäna på en ansiktslyftning men den måste röra mer än bara att byta ut ansiktet utåt, de måste ta en redig funderare på var de ska positionera sig i svensk politik, som det är nu är folkpartiet enbart ett flummigt halvt till vänster parti utan tydlig profil, det är början till slutet för vilket parti som helst. Kanske det skulle behövas att FP tar upp kampen med Centern om att vara ett klassiskt liberalt parti, annars får det nog bli till att vandra vänsterut, men folkpartiet har egentligen alltid varit socialister i blå kostym.